i dag var det dags för nissaflickornas årliga julshow. en massa barn i olika åldrar visade upp olika danser, hopp och annat fint. temat var jul och alla var så otroligt fina. oliver njöt första timman, men sedan blev det för mycket myror och alldeles för segt för hans tålamod.

i övrigt har vi haft en skön och bra helg med god mat. nu njuter vi det sista lugnet innan en ny vecka tar fart. sista träningen i morgon och vi försöker pussla ihop vardagen en sista gång. oliver är fortsatt krasslig och får tillbringa förmiddagen hemma med pappa och ett par timmar med mig på mitt jobb. dags att ladda mac:en med film...

i går morse vaknade oliver och lät som han kedjerökt hela långa natten. kombinerat med lite feber fick det bli en dag hemma. pappa drog lotten att få vara hemma på förmiddagen och jag åkte till jobbet för att få undan så mycket som möjligt. svårt att hinna med när beställningarna på glasskålar ramlade in hela dagen och jag fick ett nytt smeknamn, glasblåsar'n. 

efter lunch körde jag och hämtade alicia och pappan blev avbytt och fick åka till jobbet för att få lite lugn och ro. barnen lekte lugnt på sina rum tills oliver började låta lite väl gnällig. jag bar ner honom, la honom i soffan och fem minuter senare sov han som en stock. två timmar senare, ungefär samtidigt som pappa kom hem, vaknade han lika rosslig som tidigare.
i dag är det fortsatt lite feber och mycket hosta. näsan snorar och ja, det är väl en vanlig förkylning som drabbat honom. igen...

alicia som hade sett fram emot kalas idag blev lite besviken när självaste födelsedagsbarnet hade fått hög feber och fick ställa in alltihop. kalaset är nu flyttat till fredagen innan jul (när p för övrigt har den dåliga smaken att befinna sig i turkiet).

så jag har hunnit med tvätten och paketinslagning, långa svordomar över mac och apple tv (funkar inte för de har sålt äldre modeller till mig...).
jag spelar candy crush så länge jag har liv och sedan tigger jag på mina bara knän över nya liv (som Annelie snällt skickar till mig). har ni spelat det? oerhört sött och beroendeframkallande.

nu kör vi vinterstudio och dricker julkaffe. snart blir det kalas hos morbror. 

tjej är helt klart min alice. sötare än sötaste och på vift uppe på o-ringen området. vad de byggt upp alltså, hur stort som helst. men så många orienterare såg vi inte till, de var i skogarna runt oskarström i dag visst.

tog oss hit, till falkenberg. jag hade för mig att där fanns ett glasscafé och mycket riktigt, det fanns ett. med godaste glassen från sia i magen traskade vi ner på stranden och ut på bryggan. det blåste rejält men vi kan väl kalla det för uppfriskande.
därefter styrde vi mot slöinge och solhaga stenugnsbageri för frasigt och gott levain bröd. och efter det blev det ett stopp på godmundsgården för lite korvar i olika slag som ska grillas en fin kväll.
men nu ligger två mätta och nöjda barn i sina sängar och deras föräldrar ska ta sig en kopp kaffe och sjunka ner i soffan en stund.

vad har ni haft för er denna dag?



det var ypperligt väder för surfing, vi kom dock när de tröttnat och övergick till beach volley.



havet



oliver var lagom road av att gå ut på bryggan utan skrek mest om att han ville till bilen...



finaste alicia med väska med ipod i



"hördu morgan, var har du ola-conny i dag?" snart är det klippning.



"här vill jag bo, kan vi det, snälla?" tyckte alicia



den här lilla pippin dök i och fångade en liten fisk precis intill oss. här har den dock hunnit sluka den.

medan den ena kämpade med att hålla huvudet ovanför vattenytan och nerverna under kontroll, satt den andra långt från vattnet och åt bulle.
tänk att två så lika syskon kan vara så otroligt olika.

första semesterdagen inleddes ganska tidigt. fast det gör inte så mycket, jag har sovit så dåligt ändå. men nu är det lördag, det har slutat regna och just nu skiner solen. vi laddar för en liten sväng på stan och lunch någonstans. i kväll ska denna söta tjej på teater med sin farfar och vi håller tummarna för att regnet håller sig borta.

först ska jag måla färdigt mina naglar, nya lack måste ju provas.

ibland går förnuftet över förståndet och jag har inte bättre vett än att förstå att jag borde ha gått och lagt mig vid det här laget. istället har jag fastnat med att pilla in bilder från instagram här till vänster. för där är jag med förstår ni. kanske inte så jätteaktiv, men ändå. och jag har tydligen varit med länge också. när jag skulle registrera mig i mars så var mitt namn redan taget. av mig. där ser man.
så jag antar att jag varit med ett bra tag utan att ens komma ihåg det. men nu är jag med igen och är lite mer medveten om det. följ mig gärna vettja. om ni vill. annars ser ni ju bilderna här ändå.

maken är precis hemkommen, dyngsur och lite smått irriterad han också. den där eu-moppen alltså, som ska gå i en 45-50 km/h... den gör 30. kanske 35 om det är nerförsbacke. det har inte varit så hela tiden, men när jag har kört den och nu när p har kört den. lagom roligt alltså. vi får väl se vad klabbaparn hittar på imorgon när jag är på jobbet.

men nu go vänner, nu går jag och lägger mig. bara två dagar kvar.



i går fuskade vi med tända ljus och popcorn. vad gör man inte i den här misären?



och i dag skämde jag bort mina barn med varsin tidning (bamse och emma (tror jag den hette)). ja men jo, det följde visst med ett par hem till mig också. som sagt, vad gör man inte?

har vi tillbringat i grötvik. vi gjorde ju ett försök i går, men blev stoppade av regnet. i dag ersattes så sakteliga de mörka molnen mot sol-dis och det var riktigt skönt tillslut. barnen gillar ju att vara ute och även om man inte kan tro det på bilden, så hade även oliver kul. det som inte var kul var att mamma hotade med att lämna honom där om han inte tittade in i kameran mer än en nano sekund.
mot slutet blev det även ett litet ofrivilligt bad för den unge herrn som tydligen hellre sätter livet till än att bada eftersom allt bemöts av "aldrig i livet" numer.
slutet gott - allting gott.



tre stycken stooora krabbor fick de upp som sedan släpptes tillbaka på ungefär samma ställe som oliver försökte förena sig med havet.



dessa vackra blommor växer överallt mellan klipporna. någon som vet vad det är?



tillslut blev det för mycket frisk luft och friluftsliv även för dessa två och deras rätta jag tog över. fram med iphonen.

på självaste usa:s födelsedag firade vi genom att vara på stranden. nä, vi firade inte, men vi var på stranden. hur jag kom dit har ni ju redan sett, men jag tänkte visa några bilder från själva målet.
här, på självaste strandvägen (vi cashar in 2000 sandkorn från alla som passerar) ligger vi numer. vi har ju fått flytta norrut ett par pinnhål, eller rättare sagt, ett par passager. det här är numer vår hemmastrand, det är ovanför den här nedgången vi kommer att bo om några veckor (åh, kan knappt fatta det).
varmt och gott när solen var framme, liiite kyligt när den gick i moln. barnen har lekt sig trött i vanlig ordning och jag tror att jag slumrade till vid ett tillfälle. inte helt fel.

nu tänkte jag däremot ta och gå och lägga mig, ensam. vill ni veta var min man är? på e6 norrut för att köpa en moppe! jodå, ni läste rätt. han har fått sig en rejäl 40-årskris... men om han lindrar den med mopeder och vespor istället för 20-åringar och skilsmässor så är jag lika nöjd jag.

bis morgen.



soon to be the big 40



sandkungen - det var hans pappa med när oliver bokstavligt talat tömt en stor snäcka på sand rakt ner i p's öra. gott då.



det här är minsan ingen badkruka! lite roligt, hon har haft den här bikinin sedan hon fyllde fyra tror jag (kan ha varit fem också), men jag tror nog att den börjar bli lite liten.



vi frågade oliver om han inte skulle bada?
"aldrig i livet" blev svaret på det. 

här kommer äntligen de efterlängtade bilderna från årets fest. det var tio stycken halvgalna, helvilda, uppspeedade tjejer som höll ett tempo som hade gjort vilken 20-åring på bond avundsjuk. och en oliver som i ena stunden tittade mycket skeptiskt på de galna tjejerna för att i nästa sekund hejdlöst kasta sig in i festen med huvudet före. det kommer att gå vilt till på dansgolven om ca tio år.

festen inleddes med presentöppning och sedvanlig fotografering för att sedan övergå till att få i de små gästerna något innan diskot öppnades. tempot steg ytterligare ett par snäpp när tjejerna vällde in på dansgolvet, upptäckte diskokula, blinkande lampor och ballonger i taket. högtalarna arbetade för högtryck när den ena danshitsen avlöste den andra. mest spelade låt var "call me maybe" med carly rae jepsen.
när sedan popcorn, godis och chips ställdes fram i vardagsrummet ökade trafiken markant mellan detta rum och dansgolvet. man kunde även senare hitta tydliga popcorn spår över vart deltagarna tillbringat mest tid (framför datorn och under (!) alicias soffa).

vi hoppas att det var nöjda tjejer som anlände hem efter att klockan slagit 19. alicia och oliver kollapsade tacksamt i sina sängar lite senare och är i dag otroligt glada över vilken succé festen var.

alicia vill även passa på att tacka ytterligare en gång för alla fina presenter hon fått. och det gör även jag.

TACK alla söta tjejer. jag hoppas vi ses igen!




tack isolda för den söta sparkaninen!



tack emelie för dagboken, den har redan påbörjats...



tack wivie för de fina örhängen...



och den snygga toppen. detta tar vi på tisdag va?



tack nova för dagboken, mamma tog nycklarna och tror hon ska få läsa mina hemlisar...



tack natasha för legot, det är byggt och färdigt redan.



tack johanna för littlest pet shop.



tack stina för pennor, sudd och brevpapper



tack smilla för presentkortet på h&m, nu ska jag köpa mig något snyggt i sommar.



tack ella för penna och sudd, nu borde jag kunna sudda bort allt som blir fel...



vissa gillade att sitta trångt...



och oliver kunde inte för sitt liv begripa varför



men om alla andra skrattar så är det väl roligt och då får man ju bjuda till och skratta lite...



och så blev det ett gruppfoto, utan ella som inte dykt upp än, som spårade ur på ca två sekunder



till det här



och medan mamman fotograferade dukade pappan fram något att äta, pizzaslice och mini hotdogs.



isolda var snabbt framme och hög den enda kille festen hade att uppbringa... han led inte speciellt av det heller.



det...



dracks läsk



i kopiösa mängder



men åts...



inte riktigt lika mycket.


sedan dansades det loss i alicias rum



åt snacks hängandes från ballongerna



och vi bjöds på show och spex (söta ella!)



tusen tusen tack alla tjejer för att ni förgyllde vår kväll!

nytt fint "carrie"-halsband från mormor

fast man får inte kalla henne så längre, det är en stor tjej nu. dagens bästa present var utan tvekan en ipod touch från mormor och morfar, fast det skulle hon aldrig erkänna eftersom hon är alldeles för diplomatisk för det och säger att allt var lika bra.

men nu är den här mamman slut som artist och ska ta och ladda batterierna inför morgondagen. då vankas det disko för 11 st 8-åringar... oh lord, give me strength.

i dag hade alicia sin sista tennislektion. nu är hon ledig i några veckor innan det är dags för sommartennisen, en timma varje dag i en vecka.
och medan hon spelade så fint rusade resten av familjen runt på ica för att handla inför helgens kalas. alicia fyller ju år och då blir det både vuxenkalas och barnkalas. och i detta nu är pappan och hämtar presenten som hon ska få på fredag morgon. fast gladast kommer hon nog att bli av mormor och morfars present...

men nu ska det bli lite snacks av den allra godaste sorten innan det är dags att gå och lägga sig, igen. 

vad har ni hittat på i dag då?

det här måste ju vara den sötaste kanin som skådats på väldigt väldigt länge. eller?

tre förväntansfulla tjejer inför dagens kalvinknat.

vilket ös det var på brottet ikväll. knökfullt med barn som skulle springa kalvinknatet. och de här söta tjejerna var samma söta tjejer som snubblade till i starten och fälldes snabbt av de som tryckte på bakom. åh vad ont det gjorde i mitt mammahjärta när jag såg alicia ligga där på marken i en hord av gympaskor. och jo då, de blev rejält trampade också. alma, i mitten, blev till och med trampad i huvudet, men reste sig och genomförde loppet ändå. alicia hade svarta fotavtryck på ryggen men genomförde även hon. och så även fina wivie som mest skrattade åt att hon hade snubblat på sina egna ben. fina tjejer, ni var så duktiga ikväll, jag är djupt imponerad av er.



alicia "övergav" wivie på upploppet och grät senare under kvällen. det var många känslor i den lilla kroppen och hon visste inte riktigt hur hon skulle tackla dem. dels var hon så otroligt ledsen över att ha ramlat i starten, blivit översprungen och kommit långt bak. dels var hon bekymrad över att hon inte sprungit snabbare, men hon ville inte vara en dålig kompis utan försökte hålla ihop truppen. lilla gumman, i tävling måste man tänka på sig själv!



fina vänner med fina medaljer. imorgon ska de klä sig i sina nya t-shirts. likt ska det vara!


men jag måste bara nämna hur jäkla rädd man blir när man ser en mamma, ute i spåret, vrålandes a la gunde svan, på sin dotter! hur hon låg till, hur långt bak det var till nästa och hur hon vrålade på henne samtidigt som hon sprang brevid! herregud, barnen går i ettan!!! sådana mammor (pappor också för den delen) borde skämmas! visst kan man tävla, men det finns väl en gräns för hur långt man ska gå som vuxen? vad tycker ni?

nästan ända sedan där dagen alicia klev in på dagis med fjärilar i magen har de varit de allra bästa vänner. det var ju inte roligt när de hamnade i olika förskoleklasser, men när ettan stod för dörren så var de återigen samlade, de allra bästa vännerna. 
samma önskningar och samma framtidsplaner smider de för bo ihop ska de. och jobba ihop.

sötaste finaste wivie, tack för att du är alicias allra bästa vän!