Från Simrishamn mot Ystad

2010-07-24 @ 12:18:51
Dag två vaknade vi upp på i vår lilla avkrok på campingen, rått och blött. Maria tog med sig barnen på en promenad och vi andra försökte kvickt få ner tält och elände. Tiden drog ihop sig och vi styrde raka vägen mot Café Annorlunda. Kakor i högar och bullar alldeles varma efter ugnen njöt vi av. Efter ett stopp på Kiviks Musteri och en kasse välfylld med juice körde vi vidare söder ut, mot Ystad. Norrbystrands camping alldeles vid kusten, bara 30 meter till stranden blev nästa stopp. Och där, äntligen, badade jag. Skönt efter att ha suttit och svettats i en varm bil till och från under dagen.

Godmorgon sömntutor! Oliver spanar in resterna efter gårdagens grillning. Mest aska kvar, men han var nöjd ändå.


Blir det någon frukost?


Lurifax!


I väntan på bullarna. Söta barnen satte sig snällt, men att få alla att titta upp samtidigt var en omöjlighet.


Ett par kakor fick hon allt i sig. Jag tryckte två bullar och testade alla kakor och mådde riktigt illa. Är det semester så är det.


Den lille bullmannen var glad som en speleman.


Oliver doppade sina kakor i gruset och åt glatt vidare.


Kolla in händerna! Världens skitigaste unge, men åh så nöjd han var!





In i bilen igen för att styra upp till Haväng och bad. Vissa behövde det mer än andra.


Däremot var det INGEN som badade eftersom det var så kallt att det gjorde ont i fötterna av att gå i vattnet.


Men lite lek gick ju ann och där var gott om stenar att kasta och bygga med.


Eller posera med.


Oliver den badkrukan passade på att somna för att slippa vattnet.





Middag åt vi inne i Ystad. Maten var sådär men miljön var underbar.


Vackra rosor överallt.




Barnen gillade i alla fall sina köttbullar och åt med bra aptit.


Vi åkte tillbaka till campingen och grillade sedvanlig korv. Barnen lekte och hade det härligt innan det var dags att sova. Vi vuxna höll oss uppe en stund till, men tröttheten kommer tidigt. Eller ja, innan midnatt kom vi ju inte i säng ändå. Trots det så kunde varken jag eller Maria sova, helt omöjligt. Och båda dras vi med värkade axlar, jag har även ryggen och Maria hela armen. Det gjorde ju inte saken bättre precis.


Nu ska vi iväg och handla lite, ni får dag tre lite senare, hoppas jag ;)



kommentarer

kommentera inlägget:

namn:
remember me

e-postadress: (publiceras ej)

url/bloggadress:

kommentar:

trackback
RSS 2.0